En del får lämna oss förtidigt. Kommer en så kommer tre, är det så? Två dödsfall inom loppet av tre veckor.

Kära vän, jag visste att du var dålig, var och besökte dig och kände att du tappat livslusten, inte bara kände, du uttryckte dig tydligt i den frågan. 41 år är ingen ålder, det är en skostorlek!

En del går tidigt, varför är det så?

Två barn miste sin far, en sambo miste sin livskamrat helt oanandes om att det var sista gången han sa hej då. Han ramlade ihop en bit utanför hemmet och vaknade inte mer.

En ensam människa gick vidare till andra sidan, sjuk sen femton år tillbaka i tiden, men vilken kämpe! Vad/vem är det som bestämmer när det är dags?

När blir cirkeln sluten, eller, det blir den väl inte, det är ju det eviga kretsloppet.

Du min vän, flyg över ängarna och hitta äntligen hem, ett hem som är varmt och ombonat och fyllt med vänner.

Man kan aldrig ta tillbaka det man gjort, sett eller upplevt, bara ångra det man inte gjorde.

Ut o lev livet, ta vara på var dag som man får vara frisk och sund i sinnet, ta vara på dina kära, det är livskvalitet och kanske det är meningen med livet//fridens