Faaen vad det går upp o ner... Jag ser ljuset fast ändå kryper jag in i mörkret vissa dagar. Det är fullt normalt, jag vet, men det känns inte alltid så normalt   eeeehh... vem och vad är normalt egentligen, det är väl man själv som sätter normen? Normalt e alltså just nu, hög på livets berg -och dalbana, punkt!

Hade ett kärt återseende i tisdags, en mycket klok kvinna bjöd på goda mackor och en hel del skratt, trots sin egna allvarliga situation, det om något gav mig en tro på livet och hur viktigt det är att vara sig själv och aldrig ge upp, härligt!

Fina råd fick jag med mig också. 

Min goaste väninna har kommit med samma råd. - Jag vet, jag lyssnar till er, för jag vet att ni vill mitt bästa. Hösten är här lika fort som sommaren kom och jag kommer att vara rädd om mig och se om mitt eget hus. - För min skull, för att jag vill och för att jag kan. 

High on life, eller bara åter till den sociala tillvaron med lust och ork i och med återhämtning för att jag har semester och vi har soligt och fint i vårt avlånga land. Vem vet vad vädret gör med oss nordbor.

Hade ett kärt adjö, ce ya later med grabben som åkte hem till Alaska, han har växt under detta år, han var liksom glad och ledsen på samma gång, men hade ändå så sund inställning till allt som hänt honom, efter allt glatt o jobbigt vi gått igenom. Bud hemifrån som han fick när hans kära morfar gick bort och knappt en månad senare gick hans hund bort, han fick ta tröst av oss, en ny familj i ett främmande land, på ett främmande språk, vilket gick bra för att vi alla bara ville väl och man kan inte förutse vad som ska drabba en vart än i världen man är. 

Man måste ha respekt för livets gång. Allt har sin tid och det är det som är meningen med allt. Han upplevde nog mer glädje med alla fina vänner och resor han hann med på detta år.

Hur skulle det se ut om man minutiöst planerade för allt, nä, ta dagen och gör den till din bästa varje dag, orkar du inte - gör den så bra du orkar - hög på livet upp eller ner, tillåt dig själv att svänga med....

Idag hade jag ett nytt kärt återseende med en "låneson" från down under, gud vad roligt att följa de unga "nya" vuxna som börjar sin självständiga resa i livet med så mycket positivitet och handlingskraft. Luv it, getting high on life! HHmmmmm, ska börja leva livet jag med, har inte lust att bara följa andras glädje och sorg. Bokar in en kryssning till nästa vecka med kära kusin vitamin. Sista semesterveckan, sen är det fullt upp på dagarna igen och då blir det begränsat med tiden att kunna vara social. Så, har planerat in festligheter med goa vänner ungefär varannan dag, så att tid till återhämtning blir kontinuerlig, verkar behöva ha det så en tid, vill ju bara vara hemma med hjärtat och kattorna ibland och vila, det behöver man i sommarvärmen//fridens